Jakt på björktrast har varit ett naturligt inslag i jakttabellen ända fram till förra översynen av jakttider, vilka trädde i kraft 2021. Då togs arten bort. Och fram till den dagen brydde sig knappt någon utanför jägarkollektivet om att man fick jaga fågeln.
– Man ska känna till att det är relativt få jägare som skulle jaga björktrastar. År 2018 sköts cirka 600 stycken. Fågeln ger ganska lite kött, men den är god, säger Anders Nilsson.
Och just att den inte ger lika mycket kött som exempelvis en tjäder har varit ett av argumenten som framförts mot jakt. Men använder man skaldjur som exempel så framträder orimligheten i argumentet.
– Vi slutar ju inte äta räkor för att humrar är större, säger Anders Nilsson.

Björktrasten är en vanlig fågelart i Sverige. Man beräknar att det finns cirka 590 000 häckande par. Dessa lägger mellan tre och sju ägg. Under 1900-talet växte stammen i storlek, men har därefter minskat något i antal.
Artdatabanken har, eftersom den minskar i antal, placerat in fågeln som Nära sårbar i Rödlistan.
– Precis som många andra fågelarter finns det för björktrasten årligen en stor naturlig dödlighet. Denna dödlighet orsakas av sjukdomar, rovdjur, svält och likande saker. Det dör årligen ungefär lika många björktrastar som det fanns innan häckningen. I Sverige runt 1,2 miljon stycken.

De sista åren, innan björktrasten togs bort från jakttabellen sköts, drygt 600 fåglar per år. Dödlighet av jakt stod för cirka 0,05 procent.
– Fakta visar att jakten inte påverkar stammens storlek. Förändringarna styrs av helt andra saker, säger Anders Nilsson.
Han utvecklar sitt resonemang med att ta upp älgen som exempel. Stammen är till antalen bara fjärdedel så stor och är också den på väg att rödlistas. En avgörande skillnad är att jakten styr älgstammens storlek. Med samma logik skulle jakt på älg tas bort.
– Beslut som rör viltförvaltning måste utgå ifrån fakta. Känslobaserade åsikter gör det omöjligt att skapa ett system som är konsekvent. Det är också därför vi anser att Rödlistan inte ska användas vid översyn av jakttider. Den mäter förändringar i stammars storlek. Detta är viktiga fakta. Men den är oftast ovidkommande när man pratar jakttider.

– Det är regeringen i slutänden som bestämmer jakttiderna. För mig är det självklart att vi ska kunna jaga björktrast. Vill någon jägare tillaga ett par björktrastar, så är väl detta fantastiskt. Det påverkar inte stammen utan är ett klokt tillvaratagande av en förnybar resurs, säger Anders Nilsson.