För att återskapa ett levande jordbrukslandskap behövs variation. Blommande växter i dikeskanter, runt åkerholmar och längs fältkanter ger mat och skydd åt insekter – som i sin tur är avgörande för många fåglar. Arter som rapphöns, fasan, tofsvipa, sånglärka och gulsparv är alla beroende av dessa miljöer.

Jägarna arbetar året runt med olika insatser som bidrar till detta. De anlägger viltåkrar, häckar och kantzoner som ger både föda och skydd för viltet, samtidigt som många andra arter gynnas.
Genom att skapa viltvatten och våtmarker förbättras livsmiljöerna ytterligare, samtidigt som vatten hålls kvar längre i landskapet. Faktum är att anlagda våtmarker har varit en starkt bidragande orsak till att flera hotade grod- och fågelarter har kunnat lyftas bort från den svenska rödlistan.

Genom viltvård och förvaltning bidrar jägarna också till att stärka förutsättningarna för markhäckande fåglar. Predatorkontroll och arbetet med att begränsa invasiva arter, som mårdhunden, är viktiga delar i det arbetet.
Även i skogen gör jägarna skillnad – genom att verka för ett mer variationsrikt skogsbruk och skapa miljöer som gynnar både vilt och andra arter.
Tillsammans bidrar dessa insatser till att stärka den biologiska mångfalden – varje dag, året om.

Läs mer om hur jägarna gör skillnad >